Gallsten och VLCD: vad du behöver veta

Gallsten är den vanligaste allvarliga komplikationen vid VLCD. Det är inte en sällsynt biverkning utan en välkänd fysiologisk konsekvens av snabb viktnedgång, och den drabbar en betydande andel av dem som genomgör en intensiv kur. Risken är inte oundviklig, men den kräver förståelse och förebyggande åtgärder.

Varför uppstår gallsten vid snabb viktnedgång?

Gallsten bildas när gallan, som produceras i levern och lagras i gallblåsan, innehåller mer kolesterol än den kan hålla i lösning. Det leder till kristallisering och stenbild­ning. VLCD skapar två parallella mekanismer som båda gynnar denna process.

Kolesteröl­övermättnad i gallan

Under snabb fettförbränning frisätter fettvävnaden stora mängder kolesterol till blodbanan. En del av detta kolesterol transporteras till levern och utsöndras i gallan. Resultatet är att gallan temporärt innehåller mer kolesterol än normalt, vilket skapar gynnsamma förhållanden för kristallisering.

Mekanismen gäller vid all snabb viktnedgång, inte bara VLCD. Men eftersom VLCD ger en av de snabbaste viktnedgångarna av alla kostinterventioner är risken högre än vid gradvis kalorirestriktion [3].

Minskad gallblåsemotilitet

Under normalt ätande tömmer gallblåsan sig regelbundet som svar på fettintag i måltiden. Fett triggar frisättning av hormonet kolecystokinin (CCK), som stimulerar gallblåsan att kontrahera och pumpa ut galla i tunntarmen.

På en VLCD med mycket lågt fettinnehåll uteblir den triggen. Gallblåsan töms sällan och ofullständigt. Gallan sitter kvar länge, koncentreras, och risken för kristallisering ökar ytterligare. Det är kombinationen av övermättad galla och låg motilitet som gör VLCD till en högrisk­situation för gallstensbildning [1].

Hur stor är risken egentligen?

En prospektiv studie av Festi och kollegor följde obesa individer under VLCD och fann att 10-25 % utvecklade gallsten under behandlingen [1]. Risken är störst vid viktnedgång som överstiger 1,5 kg per vecka och koncentreras till de första 8-16 veckorna.

Av dem som bildar sten är majoriteten asymtomatiska, det vill säga de vet inte om det. En del asymtomatiska stenar ger aldrig problem. Men en andel orsakar så småningom gallstensanfall, gallblåseinflammation eller, i allvarliga fall, kolestas (gallgångsstopp), vilket kräver kirurgisk behandling.

Riskfaktorer som ökar sannolikheten utöver VLCD-kuren i sig är:

• Kvinna och medelålders (östrogen ökar kolesterölutsöndringen i gallan)
• Tidigare gallstenshistorik eller familjehistorik
• Snabb viktnedgång, mer än 2 kg per vecka
• Lång kurslängd, mer än 12 veckor utan uppehåll
• Lågt fettinnehåll i VLCD-produkterna (<7 g fett per daglig dos)

Hur du minskar risken

Välj rätt produkter

EU-förordning 2017/1798 kräver att VLCD-produkter avsedda för total kostreplacement innehåller minst 7 g fett per daglig dos [4]. Det är inte en slumpmässig siffra utan baseras på vad som behövs för att stimulera tillräcklig gallblåsetömning. Produkter som uppfyller EU-regleringen ger dig det skyddet automatiskt.

Kontrollera att produkten du väljer är klassificerad som ”livsmedel för mycket lågt kaloriintag” enligt EU-regleringen, inte bara marknadsfört som ”VLCD”. Läs mer om hur du väljer produkt på sidan Hur väljer du VLCD-produkt?

Läkarkontakt vid hög risk

Tillhör du en högriskgrupp, till exempel om du är kvinna med familjehistorik av gallsten, kor­tar tidigare haft gallstensbesvär utan operation, eller planerar en lång intensiv kur, bör du diskutera gallstensförebyggande behandling med läkare innan start.

Den aktuella behandlingen är ursodeoxycholsyra (UDCA), ett gallsyreläkemedel som förändrar gallans sammansättning och motverkar kristallisering. Kliniska studier har visat att UDCA-profylax under snabb viktnedgång minskar gallstensbildningen med upp till 80 % [2]. Behandlingen är receptbelagd och kräver läkarbedömning.

Undvik att stanna för länge i snabb nedgång

NICE rekommenderar max 12 veckor VLCD [5]. Det är inte enbart av metabola skäl utan också för att gallstensrisken ackumuleras med tid i snabb viktnedgång. En strukturerad övergångsfas efter aktiv kur innebär att fettintaget ökar och gallblåsan börjar fungera normalt igen. Läs mer om övergångsfasen.

Symtom att känna igen

Gallsten kan vara symtomfria i år. Men när de orsakar besvär är symtomen karakteristiska.

Ett gallstensanfall börjar vanligtvis med plötslig, krampaktig smärta i övre högra delen av buken. Smärtan kan stråla ut mot höger skulderblad eller ryggen. Den varar ofta 15 minuter till några timmar och utlöses ofta av en fet måltid, men kan också komma spontant.

Kontakta vården vid:

• Smärta under höger revbensbåge som varar mer än en timme
• Smärta kombinerat med feber och frossa (tecken på infektion, gallblåseinflammation)
• Illamående och kräkningar som åtföljer smärtan
• Gulfärgning av hud eller ögonvitor, mörk urin eller avfärgad avföring (tecken på gallgångsstopp)

Gallgångsstopp med gulsot är ett akuttillstånd. Ring 112 eller åk till akuten om du får dessa symtom, särskilt i kombination med hög feber och frossa.

Mer information om gallsten och hur sjukvården utreder och behandlar dem finns på 1177.se om gallsten →

Om du redan har gallsten

Asymtomatiska gallsten som hittas som bifynd är inte en absolut kontraindikation för VLCD, men kräver läkarbedömning. I de flesta fall rekommenderar läkare UDCA-profylax under kuren och tätare uppföljning.

Har du haft symtomgivande gallstensanfall utan att ha opererats bör du tala med gastroenterolog eller kirurg innan du genomför VLCD. En snabb viktnedgångskur kan utlösa nya anfall och i värsta fall komplikationer som kräver akutkirurgi.

Har du opererats och fått gallblåsan borttagen (kolecystektomi) faller risken för ny gallstensbildning bort. Du kan genomföra VLCD utan denna specifika riskfaktor, men andra överväganden om din hälsostatus gäller fortfarande.

Källor

1. Festi D, Colecchia A, Orsini M, et al. (1998). ”Gallbladder motility and gallstone formation in obese patients following very low calorie diets.” Am J Gastroenterol, 93(7):1131-1137. Läs studien på PubMed →
2. Shiffman ML, Kaplan GD, Brinkman-Kaplan V, Vickers FF. (1995). ”Prophylaxis against gallstone formation with ursodeoxycholic acid in patients participating in a very-low-calorie diet program.” Ann Intern Med, 122(12):899-905. Läs studien på PubMed →
3. Weinsier RL, Wilson LJ, Lee J. (1995). ”Medically safe rate of weight loss for the treatment of obesity: a guideline based on risk of gallstone formation.” Am J Med, 98(2):115-117. Läs studien på PubMed →
4. Europeiska kommissionen. (2017). Delegerad förordning (EU) 2017/1798 om livsmedel för mycket lågt kaloriintag. Läs förordningen →
5. National Institute for Health and Care Excellence. (2014). Obesity: identification, assessment and management. Clinical guideline CG189. Läs riktlinjen på NICE.org →