Kraftig kaloriunderskott påverkar inte alla kroppen på samma sätt. För kvinnor tillkommer ett lager av fysiologi som sällan syns i de stora VLCD-studierna: hormonaxeln som styr menscykeln, järnbehovet under fertil ålder, risken kopplad till benvävnad och kontraindikationerna som är absoluta. Den här sidan tar upp det som behöver sägas tydligt.
Snabbfakta
- Graviditet och amning är absoluta kontraindikationer för VLCD [1]
- Kraftigt kaloriunderskott kan störa HPO-axeln och leda till oregelbunden mens eller amenorré, vanligtvis reversibelt när normalt ätande återupptas
- Gränsen 30 kcal per kg fettfri massa per dag är ett tröskelvärde under vilket reproduktiva hormoner påverkas (RED-S-ramverket)
- PCOS: viktminskning förbättrar ofta symtomen eftersom fetma förvärrar insulinresistens och androgenöverproduktion
- Järnbehovet hos menstruerande kvinnor är 18 mg/dag och täcks inte alltid av VLCD-produkter vid längre kurer
Menscykeln och HPO-axeln
Reproduktionssystemet är energikänsligt. Det är inte en slump. Ur evolutionärt perspektiv är det en mekanism för att inte bli gravid i ett svältläge. Hypotalamus övervakar kontinuerligt tillgängligheten av energi, och om den sjunker under ett tröskelvärde minskar pulserande GnRH-frisättning, vilket i sin tur sänker LH och FSH. Utan dessa signaler hämmas ägglossning och hormonproduktion från äggstockarna [2].
Resultatet kan vara oregelbunden menscykel eller amenorré (utebliven mens). Det är inte nödvändigtvis ett farligt tillstånd i sig, men det är ett tecken på att kroppen befinner sig under fysiologisk stress. I de allra flesta fall normaliseras menscykeln när normalt kaloriintag återupptas.
Inom idrottsmedicinen används begreppet RED-S (Relative Energy Deficiency in Sport) för att beskriva det här tillståndet hos idrottande kvinnor. Referenspunkten är ett energiintag under 30 kcal per kg fettfri massa per dag, vilket är gränsen under vilken hormonstörningar typiskt uppträder [2]. En kvinna med 50 kg fettfri massa och ett VLCD-intag på 700 kcal hamnar med stor sannolikhet under den gränsen. Det är förväntat och känt, men bör inte ignoreras vid längre VLCD-perioder.
Vad det innebär praktiskt
Kortvariga VLCD-kurer, typiskt 8-12 veckor, ger hos de flesta kvinnor inte permanenta hormonstörningar. Menstruationsstörningar under aktiv kur är relativt vanliga men brukar normaliseras snabbt. Det finns inga data som tyder på att kortvarig VLCD påverkar fertiliteten varaktigt hos friska premenopausala kvinnor.
Längre perioder, upprepade kurer tätt inpå varandra eller VLCD hos kvinnor med redan oregelbunden menscykel kräver mer uppmärksamhet. Om mensen uteblir under mer än tre månader, eller om du upplever andra symtom som ökad håravfall, onormal kyla eller tydlig trötthet utöver det normala, bör du ta kontakt med läkare.
Järnbrist och menstruation
Menstruerande kvinnor har ett järnbehov på 18 mg per dag, vilket är dubbelt så högt som för vuxna män och postmenopausala kvinnor [3]. VLCD-produkter är formulerade för att ge ett fullständigt näringsprofil enligt EU-förordning 2017/1798, men järninnehållet per kalori är begränsat och det är inte alltid att produkterna ensamma räcker till vid högt järnbehov.
Risken är sannolikt låg vid korta kurer och hos kvinnor utan etablerad järnbrist. Men om du redan hade låga järndepåer innan VLCD-start, eller om din menstruation är riklig, är det värt att kontrollera ferritin och hemoglobin i samband med att du planerar kuren. Din läkare eller barnmorska kan ordinera ett blodprov.
Järnbrist som inte behandlas ger trötthet, koncentrationssvårigheter och lägre tolerans för ansträngning, vilket i praktiken gör det svårare att fullfölja en VLCD-kur. Det är lätt att misstolka de symtomen som en biverkning av VLCD i sig.
Checklista, schema och allt du behöver innan dag 1. Steg-för-steg genom hela VLCD-kuren.
Läs snabbstarten →PCOS: ett specialfall
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är den vanligaste hormonella rubbningen hos kvinnor i fertil ålder och karakteriseras av oregelbunden ägglossning, förhöjda androgennivåer och ofta insulinresistens. Fetma förvärrar alla dessa komponenter eftersom överskottsfett, framför allt bukfett, ökar insulinnivåerna vilket stimulerar androgenproduktionen i äggstockarna.
Viktminskning förbättrar konsekvent PCOS-symtom hos överviktiga kvinnor. Till och med en viktnedgång på 5-10 % har i studier lett till återkomst av regelbunden menscykel och förbättrad insulinkänslighet [4]. VLCD kan i det perspektivet faktiskt förbättra, inte försämra, hormonbalansen hos en kvinna med PCOS och fetma.
Notera dock att PCOS i sig inte ändrar de fundamentala försiktighetsreglerna. Om du har PCOS och använder hormonell behandling eller fertilitetsbehandling ska du alltid diskutera VLCD med din gynekolog eller endokrinolog innan start.
Benhälsa och östrogen
Östrogen är skyddande för skelettet. Det bromsar benresorption och är en av anledningarna till att kvinnor tappar bentäthet snabbare efter menopaus, när östrogenproduktionen sjunker kraftigt. Under en VLCD-kur tillkommer ytterligare faktorer som påverkar benhälsan negativt: reducerat kalciumintag, minskad mekanisk belastning och, potentiellt, östrogenundertryckning från det hormonella svaret på energiunderskott.
För premenopausala kvinnor med normal hormonell funktion är den totala risken vid en kortvarig VLCD-kur sannolikt liten. För perimensopausala och postmenopausala kvinnor är situationen mer komplex. Om du redan tar behandling mot osteoporos, eller om din läkare har identifierat låg bentäthet vid DXA-mätning, bör VLCD-beslutet fattas i samråd med din behandlare.
Ätstörningsrisk och psykisk hälsa
Klinisk forskning visar att ätstörningar är mer förekommande hos kvinnor än hos män, och att restriktiva dieter under strukturerade former kan trigga eller förvärra dessa hos predisponerade individer. VLCD med sin strikta struktur och extrema kalorireduktion är inte ett undantag [1].
Det är varken en anledning att aldrig använda VLCD eller att bagatellisera risken. Det är en anledning till att screena för ätstörningshistorik innan start och att följa upp psykiskt välmående under kuren. Aktiv ätstörning är en absolut kontraindikation för VLCD, och det gäller alla oavsett kön [1].
Läs mer om psykiska aspekter av VLCD på sidan Psykisk hälsa under VLCD.
Graviditet och amning
Det finns inga gråzoner här. Graviditet är en absolut kontraindikation. VLCD under graviditet kan leda till undernäring av fostret, ketonemi som påverkar fosterutvecklingen och brist på essensiella mikronäringsämnen under kritiska fönster av fosterutveckling [1].
Amning kräver ett kaloriintag på minst 1 800-2 000 kcal per dag för att säkerställa tillräcklig mjölkproduktion och att moderns eget näringsbehov täcks. VLCD är oförenligt med amning.
Om du tror att du kan vara gravid, använd inte VLCD. Om du planerar graviditet, diskutera tidpunkten för VLCD med din barnmorska eller läkare.
Praktiska råd för menstruerande kvinnor
- Kontrollera järnstatus (ferritin och Hb) om du haft järnbrist tidigare eller har riklig mens
- Håll koll på menscykeln under kuren. En veckas försening är vanlig och ofarlig. Tre månaders utebliven mens är ett skäl att kontakta vård
- Välj korta, avgränsade VLCD-perioder (8-12 veckor) snarare än löpande restriktivt ätande
- Säkerställ tillräckligt kalcium och D-vitamin, antingen via VLCD-produkterna eller tillskott
Informationen på VLCD.se ersätter inte medicinsk rådgivning. VLCD bör diskuteras med din läkare innan start. Ring 1177 vid medicinska frågor.
Källor
- NICE. (2014). Obesity: identification, assessment and management. Clinical guideline CG189. Läs riktlinjen →
- Mountjoy M, Sundgot-Borgen J, Burke L, et al. (2018). ”International Olympic Committee consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S): 2018 update.” British Journal of Sports Medicine, 52(11):687-697. Läs studien på PubMed →
- Livsmedelsverket. (2023). Referensvärden för vitaminer och mineraler. Läs referensvärdena →
- Lim SS, Norman RJ, Davies MJ, Moran LJ. (2019). ”The effect of obesity on polycystic ovary syndrome: a systematic review and meta-analysis.” Obesity Reviews, 14(2):95-109. Läs systematisk review på PubMed →
- Europeiska kommissionen. (2017). Delegerad förordning (EU) 2017/1798 om livsmedel för mycket lågt kaloriintag. Läs förordningen →