Min familj lagar mat varje dag

Det finns VLCD-situationer som är relativt hanterliga, och sedan finns det den här: att genomföra en pulverkostkur i ett hushåll där mat lagas och äts på normalt sätt, varje dag, vid köksbordet du delar med alla andra. Det är en variant av VLCD som kräver ett eget tankesätt.

Den psykiska bördan som underskattas

Matdofter aktiverar hunger och mat-tankesystem på ett kraftfullt sätt. Att befinna sig i ett kök där mat tillagas medan du dricker din shake är inte neutralt. Det är aktivt utmanande, särskilt under vecka ett och två innan ketonadaptationen är klar och den aptitdämpande effekten av ketos har satt in [1].

Det finns dessutom en social komponent. Middagen är för många familjer den fasta punkten i dagen, tillfället då man samlas och pratar. Att sitta vid bordet utan att äta, eller att välja bort bordet helt, förändrar den dynamiken. Känslan av utanförskap är real och rapporteras ofta av VLCD-användare som lever i hushåll med barn eller partner.

Att benämna det högt för familjen, att säga att det är tillfälligt och att du behöver lite extra förståelse under de kommande veckorna, är bättre än att försöka låtsas som att det är oproblematiskt.

Den mest effektiva strategin: dela på matansvaret

Om du har en partner som kan ta matansvaret under de första två till tre veckorna är det den enskilt bästa investeringen i VLCD-framgång för din del. Att laga mat åt andra medan du inte äter själv kombinerar doftexponering, praktisk stress och social rollkonflikt på ett sätt som är onödigt svårt att hantera.

Om det inte är möjligt finns alternativ. Lagad mat i bulk vid helgen, portionerad och förvarad i kylen, minimerar vardagsmatlagningen. Enklare middagar under VLCD-perioden, lättlagade proteinrätter som inte kräver lång tid i köket, minskar exponeringen. Färdig- och halvfabrikat som ett temporärt undantag är fullt rimligt under åtta till tolv veckor.

Barn i hushållet

Med barn hemma är situationen mer komplex. Barn behöver lagad mat varje dag, är ofta nyfikna på vad du gör och vet väl när något avviker från det normala. Det kan vara en styrka: barn som förstår att en förälder gör något hälsosamt och tillfälligt för att må bättre brukar anpassa sig bra, om förklaringen är ärlig och åldersanpassad.

Vad som är svårare är när barn vill ha föräldern aktivt deltagande i matlagning och middagsstunden på vanligt sätt. Kompromissen kan vara att sitta med, delta i samtalet och dricka sin shake vid bordet. Alternativt: ta shaken i förväg och delta i middagen som sällskap, med vatten i glaset. Båda fungerar.

Isoleringsrisken

Det mest oroande scenariot är när VLCD-personen drar sig undan från familjens matrutiner helt och hållet, äter sin shake ensam, undviker köket och måltiderna. På kort sikt minskar det mattankarna. På längre sikt ökar det känslan av social isolering, och isolering gör VLCD psykiskt svårare att genomföra.

Målet är att hitta ett format som fungerar för hela hushållet, inte bara för VLCD-protokollet. Om du mår bättre av att delta vid bordet med din shake, gör det. Om du mår bättre av att ta shaken på tu man hand och sedan ansluta till sällskapet, är det också rätt.

Sidan VLCD i sociala situationer och Kan VLCD påverka mitt förhållande? ger kompletterande perspektiv om du vill läsa mer om de sociala dimensionerna.

Källor

1. Gibson AA et al. (2015). ”Do ketogenic diets really suppress appetite?” Obesity Reviews, 16(1):64–76. DOI: 10.1111/obr.12230