Hjärtklappning under VLCD är ett symtom som ska tas på allvar, men som i de allra flesta fall har en enkel förklaring och en enkel lösning. Det handlar nästan alltid om elektrolytbrist, framför allt brist på kalium och magnesium. Åtgärda bristen och symtomen brukar försvinna relativt snabbt. Men det finns ett specifikt scenario där hjärtklappning kräver omedelbar medicinsk bedömning, och det ska du känna till.
Varför uppstår elektrolytbrist på VLCD?
Vid VLCD sker en rad förändringar i kroppens elektrolytbalans. I ketos utsöndrar njurarna mer natrium än vanligt, och med natrium följer kalium och magnesium ut i urinen. Urineringen är dessutom ökad under inkörningsveckan, vilket förstärker förlusterna ytterligare.
Kalium är det elektrolyt som har störst direkt effekt på hjärtat. Kalium reglerar cellmembranens elektriska potential, och hjärtats rytm är beroende av att denna potential är stabil. Vid hypokalemi, för lågt kalium, kan hjärtat börja slå oregelbundet, vilket upplevs som klappningar, snabba slag, ”skippar” eller en känsla av att hjärtat fladdrar [1].
Magnesium spelar en kompletterande roll. Magnesiumbrist förstärker effekten av kaliumbristen och kan i sig orsaka oregelbunden hjärtaktivitet och muskelkramper.
Hur vanligt är det?
Hjärtklappning är ett av de mer sällan rapporterade men kliniskt viktiga symtomen vid VLCD. Det är vanligare hos personer som inte supplementerar elektrolyter, de som tar diuretika (vätskedrivande medicin), och de som kör egenkonstruerade lågkaloridietar utan godkända VLCD-produkter.
Välformulerade VLCD-produkter som uppfyller EU-förordning 2017/1798 innehåller kalium och magnesium i tillräckliga mängder per daglig dos. Risken för kliniskt relevant elektrolytbrist vid korrekt användning av sådana produkter är liten, men inte noll. Läs mer om vad EU-regleringen kräver och vilka produkter som uppfyller den på sidan om VLCD-produkter.
Det du kan göra
Supplementera elektrolyter aktivt under inkörningsveckan. Det behöver inte vara komplicerat. Buljong ger natrium. En banan (om den ryms i din plan) eller ett kaliumtillskott ger kalium. Magnesiumcitrat eller magnesiummalat, 300 till 400 mg per dag, täcker magnesiumbehovet [2].
Drick tillräckligt med vatten. Dehydrering förstärker elektrolytbristen och förvärrar symtomen.
Om du misstänker att hjärtklappningen beror på elektrolyter och du inte redan supplementerar: börja med det. I de flesta fall märks en förbättring inom ett dygn till två.
Nu har du koll på hur VLCD fungerar. Se vilka produkter som finns och vad de kostar.
Se produktjämförelsen →När du måste söka vård omgående
Hjärtklappning i kombination med något av följande är ett akutläge:
- Bröstsmärta eller tryckkänsla i bröstet
- Andnöd som inte förklaras av ansträngning
- Svimning eller nära svimning i samband med hjärtklappningen
- Pulsen är oregelbunden och håller i sig längre än några minuter
- Hjärtklappningen är kraftig och pulsfrekvensen är mycket hög i vila
Ring 112 vid allvarliga symtom. Ring 1177 för medicinsk rådgivning om du är osäker på om dina symtom kräver akutvård.
Ihållande oregelbunden hjärtrytm, det vill säga arytmi som inte beror på de typiska VLCD-elektrolytbristerna och inte svarar på supplementering, ska alltid utredas. Det kan handla om ett underliggande hjärtproblem som förstärks av kalorirestriktionen, inte orsakas av den.
En notering om diuretika
Om du tar vätskedrivande läkemedel ökar risken för kliniskt relevant kaliumförlust markant. Diuretika och VLCD kombinerar dåligt ur elektrolytperspektiv. Det är ett av de läkemedel som läkaren bör justera eller övervaka noga under en VLCD-kur. Mer om det finns på sidan om VLCD och läkemedel.
Informationen på VLCD.se ersätter inte medicinsk rådgivning. Ring 1177 vid medicinska frågor.
Källor
- Faktabank VLCD.se: Elektrolytobalans vid VLCD. Hypokalemi och hypomagnesemi kan ge hjärtarytmi. Kalium 2–3 g/dag, magnesium 300–400 mg/dag rekommenderas.
- Faktabank VLCD.se: Elektrolyter under VLCD. Magnesiumcitrat eller magnesiummalat absorberas bättre än magnesiumoxid.
- Tsai AG, Wadden TA. (2006). ”The evolution of very-low-calorie diets: an update and meta-analysis.” Obesity, 14(8):1283–93. PubMed →